Sveriges Nato-medlemskap kan nu vara nära förestående, vilket kan resultera i ett stort antal cybersäkerhetsattacker mot svenska verksamheter. Det förutspår cybersäkerhetsforskaren Diana Selck-Paulsson på Orange Cyberdefense, som studerat utvecklingen av attacker mot nordiska verksamheter. En stor ökning av attackerna skedde mot Finland när de anslöt sig till Nato.
Enligt den senaste nyhetsrapporteringen har Turkiets parlament nu godkänt Sveriges Nato-medlemskap. Bara president Erdogans godkännande kvarstår för Turkiets del. Ungern har tidigare uppgivit att landet inte vill vara sist att rösta, vilket kan resultera i att Sverige mycket snart blir medlem i Nato.
- Det finns en överhängande risk att Sverige utsätts för ett stort antal cyberattacker, särskilt från politiskt motiverade hotaktörer som NoName057(16), säger Diana Selck-Paulsson, säkerhetsforskare på Orange Cyberdefense. NoName057(16) är en pro-rysk hotaktör som med hjälp av sitt volontärbaserade DDoSia-projekt riktar sig mot västerländska verksamheter inom både den privata och offentliga sektorn. Ett återkommande tema i NoNames målgrupper är NATO och dess medlemmar. Gruppen har varit aktiv sedan mars 2022, och har förutom att rikta in sig mot NATO-medlemmar, också fokuserat på platser för toppmöten och andra liknande händelser, vid fler än 50 tillfällen.
När Finland gick med i Nato i april 2023, observerades attacker som kunde kopplas till den politiska aspekten av Nato-medlemskapet, något som hotaktörerna använde som ett argument för att attackera både privata och offentliga verksamheter i Finland.
Finland har sedan Nato-inträdet drabbats av fler cyberattacker, en utveckling som talar för att även Sverige kommer att utsättas på ett liknande sätt. Aktörer som NoName057(16) kan också dra med sig andra hotaktörer i attacker mot Sverige nu och efter ett eventuellt NATO-medlemskap. Det är därför viktigt att vara väl förberedd för en snabb ökning av antalet attacker riktade mot både offentliga och privata verksamheter i Sverige.